Den mindre av butikslokalerna användes som verkstad av familjen som bodde här innan oss.
Så här såg det ut i mäklarannonsen:
Ena långväggen var täckt med spånskivor. Vi gissar att här har hängt hyllor en gång i tiden när "Seth´s Radio & TV" huserade i lokalerna.
Även här var taket målat i chict mattsvart...
Och vävtapeterna fanns också med, här uppsatta med om möjligt ÄNNU segare vävlim än i den stora lokalen, *suck*...
Ångrengöraren kom fram igen. Det kändes förtvivlat ibland, men vi såg mer och mer av den vackra, knallblå väggfärgen för varje hårt arbetspass med sprayflaska, ånga och spackelspade. Tack Marie, för all hjälp! Hade inte fixat det utan dig...
Svinkallt i lokalen, och jag fick jobba mig varm med den hyrda mattstrippern. Även lösa bitar av betonggolvet kördes bort med stålbladet. Återstod bara ett lager pappersludd från mattan, som satt klistrat mot betongen.
Rivning av el.
Spackling av tak och väggar.
Lagning med kalkbruk.
Listmålning.
Jag minns inte ens hur många varv jag målade taken för att täcka det svarta. Tre? Fyra? Vi tröstade oss med att köpa ordentliga målarkläder nere på Caparol. Känns bättre så, om man måste åka till ICA och köpa mat. "Tjejer som målar, vad gulligt!" är klart bättre än: "Men herregud, hur kan hon med att gå runt i kläder med stora målarfläckar på???"
Marie, utrustad till tänderna...
Gamla brytare kontra nya. Jag gillar de små runda!
Bara jobbet att rensa dessa från gammal färg och smuts tog en bra stund i anspråk.
Borta vid fönstret skymtade en bit av det gamla golvet fram. Det såg ut som om man gjutit med melerad betong som sedan polerats, den påminde om en stenyta som skiftade i grönt och rosa. Hade kunnat vara riktigt snyggt, men plastmattan visade sig vara alldeles hopplös att få bort. Den hade i stort sett förenat sig med betongen genom det hårdaste och mest illvilliga lim jag någonsin stött på!
Dessutom hade golvet en hel del skador, vid dörren fanns en rejäl upphöjning där vi trodde att det fanns en golvbrunn under plastmattan. Men inte, det var helt enkelt bara en "bubbla" i betongen.
Elementen fungerade inte så bra, men hoppet fanns att det skulle gå att få fart på dem igen. Jag slipade bort gammal färg från mässingsvreden med slipmus och finaste slippapperet.
Dörren in till den gamla entrén mellan butikslokalerna, det som är tänkt att bli vår provhytt, var målad helt i blått. Men när man knackade på dörrspegeln så lät det väldigt mycket som glas? Och mycket riktigt, en timme senare med en fönsterskrapa så släpptes ljuset in igen...
Målade på dagarna och på nätterna...
Så ÄNTLIGEN fick vi klinkersgolvet på plats! Vilken förvandling! Samma garageklinkers från Biltema som i den stora lokalen.
Och dörren blev vitmålad...
Reglarna som spånskivorna satt fast i fick vara kvar så länge. Här kommer att behövas hyllor senare, och då kan de vara bra att fästa i.
Väggfärgen är IKEA´s "Gustavianskt grå" nyans, den som använts av IKEA på många möbler och annat genom åren, bl.a. köksluckan "Duvbo". NCS-koden är S-2030-Y40R. Jag tycker mycket om den, den påminner om vitt med några procent grön umbra, om vi skall prata i linoljefärgstermer. Vi har den på väggarna i vardagsrummet i vårt gamla hus, och på lister i kombination med vita väggar. Den kommer definitivt att få hänga med även till vårt nya boende!
Banderollerna är uppe i skyltfönstret:
Nypremiär för Floras kulle under 2012!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.